13 dagar kvar..

Det närmar sig. Den abstrakta distansen jag hade för två år sedan känns extremt avlägsen.

Läffe var på en cykeltur på Åland i veckan. Han lyckades fyllevurpa. Det gick bra.

Hittade äntligen cykelväskorna jag vill ha. Tog ett jävla tag.

Cykeln är åter hemma.

Har bestämt att inte spy för mycket galla här inne. Men lite måste jag.

Det första man får lära sig som maskinreparatör är att tvätta rent maskinen man ska jobba med. Underlättar arbetet betydligt. 

Byter man en sak som en kedja SKA man göra rent dreven.

Inte fan bryter man den gamla kedjan och kränger på den nya.

När man har jobbat klart. Snyggar man till  efter sig.

Jag skulle aldrig lämna tillbaka en skitig cykel till en kund. Det handlar om yrkesstolthet. 

Sedan när man ringer upp firman och påpekar brister och fel. Ber han mig komma in så han får göra om.

Även det är idiotiskt. Han fuskade med jobbet från början i hopp om att tjäna in tid. När fuskandet påtalas. Ska kunden komma in.

Jag åker aldrig tillbaka till ett företag som jobbar så.

Cykelservice finns på närmare håll än inne på söder. 

Fool me once, shame on you; fool me twice, shame on me.

Söndag

VM brusar i omgivningen. Konstigt nog är

Jag inte lika engagerad som vanligt. Självklart tittar jag. Mera på ett avmätt sätt.

Mitt fokus ligger på annat. Inte så att jag ältar varje kilometer vi ska cykla. Utan mera att jag förbereder mig. Det värsta kommer bli saknaden till barnen och flickvännen. 

Saknaden kommer komma. Har man inte tänkt funderat på den innan kommer den förlama en.

Läffe, min följeslagare på denna tur, kommer inom kort börja skriva här inne. Ingen aning om vad. Troligtvis om björnskräck och sånt.

Så, nu är jag klar för denna gång.Tungt sommarregn ute, min cykel står på Söders cykel, kvinna sover, dotter sover och det finns 3 folle i kylen.

Till havs....

Pedagogdag.

Läffes björnskräck är nått jag tar på största allvar.

Han kan inte leva ett helt och normalt liv med denna nedsättning.

Jag bestämde för att ta tjuren i hornen och be Mats lämna skolan. 

För att jag är en humanist, en filantrop, helt enkelt en bra människa.

Gjorde en trygghetsbild åt honom. Den ska han ta fram varje gång han känner björnfrossan stiger i honom.

Valde att använda en barnbok, för att förstärka trygghetsfaktorn hos Läffe.

Med mindre än en månad kvar till avresa bör han titta på denna bild minst 17 gånger om dagen och nynna texten.

Då kommer han vara frisk i huvudet lagom till att vi sätter oss på cyklarna i Pajala.

Första dagen som en fri individ.

Lämnade in cykeln för en ordentlig genomgång.

Det råder total sjukstuga på Söders cykel just nu. Nån anställd låg minsann hemma med 47.3 i feber. Fick veta att det kunde ta några dagar att få den klar.

När jag tutade i giraffen skrattade dom. Min förklaring att det var ett björnskrämmarvapen var nog inte så övertygande.

Nu ska jag vidare till Decatlhon och diskutera förekomsten parallella verkligheter och dess påverkan på mej.

31 dagar kvar.

Jag och Läffe hade planeringsmöte på Svanen i går.

Plötsligt frågade han mig om jag skulle ha med tårgas eller nå liknande. Jag blev lite ställd över frågan. Undrade varför jag skulle behöva sånt skit.

- Det ger en lite extra tid att springa ifrån en björn, svara han.

- Extra tid till vad? Björnen kommer ifatt dig ändå, till på köpet har du gjort honom arg.

- Har hört att björnar har svårt att springa i nedförsbackar.

- Jaha, så först ska du göra björnen arg och sedan hitta en backe och springa ned för? Nädu, Läffe, lämna sånt där skit  hemma. Kommer det en björn så ska vi bara lägga oss ner. Då visar vi tydligast att vi inte är ett hot för den.

Sedan fortsatte planeringsölen komma. Vi snackade lite om vad som händer om nån av oss tvingas bryta. Enades om att den andra måste fortsätta. Allt annat går bort.

Idag var sista dagen på jobbet. Kommer sakna både elever och kollegor. Fick en utmärkt björnskrämma i present.

Testade den på några gångare som kom i vägen. Funkade så där.

Skällde ut dom. Frågade med ilsken röst om dom inte hörde mitt giraffhorn. Asen skrattade åt mig.

Som björnskrämma kommer den funka perfekt. Handlar om frekvenser och sånt. Just detta horn ligger på 237 nHz. Svensk brunbjörn får tvångstankar och sprutmage av den frekvensen.

I morron lämnar jag in cykeln för en sista genomgång på Söders cykel. 600 spänn så fixar dom det som behövs. 

Måste även ta mig ut till Decatlhon och lösa väskproblemet. Vad dom menade med lösa problemet vet jag inte riktigt. 

Vi lever ju trots allt i verkligheten.

Har fått ett litet problem. Packväskorma jag köpte på Decatlhon funkar helt enkelt inte.

 Väskorna i sig är jävligt bra när det kommer till packningsmöjligheter. Även utseendemässigt funkar det.

Problemet är fästanordningen, upptäckte detta inför det skärpta läget.

Det är inte samma fästen som på bilderna på deras hemsida. Blev först lite paff. Bestämde mig för att försöka " komma på" hur designen på decatlhon hade tänkt sig hur man ska fästa väskorna.

Gav upp. Insåg att decatlhon helt enkelt valt sämre och billigare konstruktion för att få en högre förtjänst. 

Tyvärr har Decatlhon iver att tjäna pengar skapat en produkt som är helt obrukbar.

Titta på bilden, så fattar ni.

På både gott och ont lever jag och de flesta andra i verkligheten, inte på Decatlhons hemsida.

Jag har INGET emot Decatlhon som företag, använder flera av deras produkter och är extremt nöjd. Troligtvis därför jag är extra störd över denna sak.

Decatlhon borde vara smartare än så här.

Skärpt läge.

Kvinnan klarade maran perfekt. Hon sänkte sitt pers. med 25 min.

Själv sitter jag och tar en kaffe ute vid Flottsbro. Spanar efter bävrar.

Nu kanske du undrar vad det skärpta läget handlar om. Det ska jag berätta, om  du är jävligt snäll.

Titta på denna bild.

Fattar du? Hajar du det Jack?

Det pågår ett FULLFUKKINGPACKNINGSTEST!!!!

Hoppsan, versalanfall, nog bäst att ta en påtår.