Efter nån veckas gnällande över värk i knän och höft bestämde jag mig för att sluta känna efter.
Så jag tog en dagstur ut till Tyresta och testade av stormköket. 6 sköna mil för att mjuka upp gubbkroppen.
På hemvägen började det hagla. Av alla typer med väder är hagal det värsta. För en sekund klurade jag på att ringa kvinna och be henne hämta mig Tyresö.
Den tanken dödade jag omgående. Inte fan kan jag ringa och snyfta när saker är jobbigt på en grusväg utanför Boden.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar